dolar amerykański(USD): 3,0088



Den här artikeln handlar om tätorten Västerås. För kommunen Västerås, se Västerås kommun.
Västerås
Siffrorna avser orten
Folkmängd(2005) 107 005 invånare
Area(2005) 5 173 hektar
Landskap Västmanland
Län Västmanlands län
Kommun Västerås kommun
Läge 59°37′N 16°32′O / 59.617, 16.533
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 30 maj 2008)

Västerås är en tätort i Västerås kommun i Västmanland. Västerås är residensstad för Västmanlands län, stiftsstad för Västerås stift och centralort för Västerås kommun. Västerås är Sveriges femte största tätort med 107 005 invånare (2005).[2]

Västerås kallas även för Mälarstaden och även lite skämtsamt för Gurkstaden. Det sistnämnda på grund av ett frekvent odlande av gurka och Västeråsgurkan som började odlas på 1700-talet. Staden hette tidigare Westra Aros, där Aros betyder åmynning och syftar på Svartåns utlopp i Mälaren. Östra Aros låg vid Fyrisåns utlopp i Mälaren och var nuvarande Gamla Uppsalas hamn (dagens Uppsala ligger inte vid Mälaren utan längre inåt landet).

Innehåll

redigera Västerås stadsbild

Västerås centrala delar har delvis behållit sin stadsplan från medeltiden[3]. Kvarteren norr om domkyrkan, kyrkbacken, samt längs Svartån har sparat en ålderdomlig prägel av med gamla hus och gårdar i korsvirke och knuttimrat. Västerås domkyrka härstammar från tiden från eller före 1100-talet. Vid domkyrkan finns hus från medeltiden, biskopsgården och konsistoriegården. Bägge husen är dock delvis ombyggda under 1600- och 1700-talet. Västerås slott uppfördes som en försvarsanläggning på 1200-talet och har därefter blivit om- och tillbyggt flera gånger. Efter en brand 1737 byggdes slottet upp under Carl Hårlemans ledning.

Erik Hahr var stadsarkitekt i Västerås under åren 1909-1935 då industrialiseringen satte sin prägel på Västerås bland annat genom att Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget, ASEA bildades. Hahr skapade en stad med historisk atmosfär och karaktär av expansiv industristad[3]. Bland de mer moderna byggnaderna märks Västerås stadshus med sitt höga klocktorn, ritat av Sven Ahlbom och skrapan som är Sveriges femte högsta skyskrapa. De centrala delarna av Västerås är utformade med gågator och torg. Torghandel förekommer varje dag men är främst en sommarföreteelse. Många äldre hus har flyttats från de centrala delarna till Vallby friluftsmuseum, där det även finns gamla västmanländska gårdar.

redigera Broar

Vid mötet mellan Svartån och Eriksgatan fanns till en början ett vad där man kunde ta sig över vattnet. Det ungefärliga läget borde vara vid dagens Apotekarbro, under medeltiden kallad Torgbron eftersom stadens handelsplats och torg var beläget på dess östra sida. Därpå fanns även Slottsbron (mellan Munkholmen och Slottet), samt två broar över Lillån. Efter 1600-talets reglering tillkom Storbron i Stora gatans sträckning. Det fanns alltså tre broar över Svartån inom staden fram till 1867 då Skarpskyttebron uppfördes av Sam Lidman. Den ursprungliga gångbron i trä är idag ersatt av en kraftig betongbro som en del av Cityringen. Idag finns tretton broar över Svartån, från Mälaren bort till norra Vallby.

redigera Torg

Torghandel förekommer på Stora Torget. Exempel på andra torg inom Västerås är Bondtorget, Fiskartorget, Sigmatorget, Aseatorget och Viktor Larssons plats.

redigera Parker

redigera Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i tätorten Västerås
År Invånare
1990
  
 98 233
1995
  
 100 861
2000
  
 102 548
2005
  
 107 005
Källa: SCB - Folkmängden per tätort. Vart femte år 1990-2005.

Västerås kommun: 133 728 (07-12-31) invånare

redigera Historia

Västerås omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna, och därmed troligen inte helt tillförlitlig.
Karta över Västerås under tidigt 1900-tal
Västerås från ovan
Centrala västerås med konserthuset till vänster och skyskrapan, även kallad Skrapan till höger.
Västerås Stadshotell
Turbinhuset mellan Västerås slott och Västerås stadshus
En karta över Cityringen i Västerås
Vasaparken med Västerås stadshus i bakgrunden.
Kyrkbacken
Västerås slott med kärntornet närmast
Västerås skyskrapa sedd från marken

redigera Tillkomsten

Med sitt stadssigill från slutet på 1200-talet är Västerås en av Sveriges äldsta städer. Västerås räknas som stad från år 990 och kommer därför efter Skara (988) men tillsammans med Lund (990) och Sigtuna (990) på lista över städer i Sverige efter årtal. Officiellt firade Västerås Stad sitt 1000-årsjubileum sommaren 1990. Westra Aros var redan på vikingatiden en betydande handelsplats där den låg vid Svartåns mynning. Handelsplatsen Birka gick under och avfolkades i slutet av 900-talet. Vikingatågen ledde till ökad handel och köpmännen började se sig om efter nya handelsplatser. Det blev då naturligt att välja bosättningen vid Svartåns mynning. Läget var bra och trakten hade redan ett utvecklat nät av förbindelser.

redigera Medeltid

I början av 1000-talet var Västerås Sveriges näst största stad och på 1100-talet utnämndes Västerås till biskopsstift, här fanns tidigt både biskop och kungafogde, och Västerås domkyrka började byggas. Inom Västerås stad har man ännu inte funnit någon 1100-talskyrka. Däremot avslöjar två arkeologiska undersökningar vid 1970-talets början spår av tidig kristendom. I kvarteret Johannes (mellan Svartån och Bondtorget) fanns en stor kristen gravplats som redan på 1200-talet doldes av den första bebyggelsen. Dateringar har angett tiden för de äldsta av de ca. 100 påträffade skeletten till 1100-talet, möjligen tidigare. År 1320 nämns i en skrift den "gamla kyrkogården". Teorier har gjort gällande att den äldsta kyrkan i Västerås också skulle ligga i det området[4]. Under 1200-talet anlades även ett kloster på Munkholmen (där nuvarande Stadshuset ligger) och vid hamninloppet fanns nu en liten befästning. Västerås slott uppfördes som försvarsanläggning redan på 1200-talet, men under 1300-talet byggdes befästningen ut till en borg och det var härifrån man skulle försvara staden mot angrepp från Mälaren. Slottet var centralpunkt som både makthavare och upprorsmakare stävade efter att kontrollera.

redigera Gustav Vasas tid

Under två månader 1501 belägrades Västerås slott av Sten Sture den äldre som vid sin död 1503 kontrollerade nästan hela Sverige. 1511 var danske kungen Kristian på marsch in i Västergötland. Västerås biskop, Otto Olavi (Svinhufvud), anlitades som förhandlare med dansken. Efter många turer anklagades Otta att vara danskarnas lakej, och greps i domkyrkan för att spärras in i Västerås slott. Sommaren 1520 intogs slottet av danskarna som förde med sig Otto till Stockholm. Kristian II kröntes till kung och blodbadet följde. Motiv till avrättningarna fick kungen bland annat i de klagomål som biskop Otto framfört över den behandling han och övriga fängslade fått utstå. Utanför Västerås blev Gustav Vasa och dalkarlarna angripna 1521 av danskarna. Slaget om Västerås, som finns beskriven i Peder Swarts krönika från 1560, blev en stor framgång för Vasa och klostret intogs i maj 1521, slottet 1522[4]. Peder Swart var biskop i Västerås fram till sin död 1562. Sin viktigaste roll kom Västerås slott att spela under Vasatiden då borgen byggdes om. Här hölls Västerås reformationsriksdag 1527, då Gustav Vasa avskaffade katolicismen, samt Västerås arvförening 1544 då Sverige blev ett arvkungadöme.


När bergshanteringen kom igång under 1200-talet blev Västerås den viktigaste utskeppningshamnen för järn och koppar från Bergslagen. Under 1500-talet fraktades även silvret från Sala över Västerås. Under en stor del av medeltiden var Västerås en av rikets viktigaste myntslagningsorter. Närheten till Sala silvergruva var troligen anledningen till att Västerås var landets enda myntort mellan 1538 till 1540. Till denna bild kan också fogas den stora medeltida myntskatt, Västeråsskatten, som hittades 1972 i centrala Västerås, med totalt 16 332 mynt, som är den tredje största i Sverige [5].

redigera 1600-talet

1619 kom biskop Johannes Rudbeckius till Västerås och grundade här Sveriges äldsta gymnasium, Rudbeckianska gymnasiet år 1623. Rudbeckius var även en föregångsman kring skolform för flickor. 1630 startar han den första flickskolan. Bägge skolorna låg alldeles i anknytning till Domkyrkan och även, den då fattiga delen av staden, Kyrkbacken. Här upptäcktes samma år det första fallet av pesten. 357 personer dog vilket då var ca 20% av stadens befolkning.

redigera Bränder

Västerås har drabbats av flera stadsbränder, bland annat 1714. I och med denna nyanlades en trädgård på dåvarande Munkholmen där Gustav Vasa först anlade en kungsträdgård med odlingar av bland annat äpple, päron och humle. Trädgården ombildades under 1800-talet till en stor centralt belägen park, Vasaparken.

redigera Stadshotellets tillkomst

1898 uppkom planerna på ett stadshotell i Västerås där bland annat hotell, restaurang, frisersalong, spritbolag och festvåning skulle finnas. Efter många stridigheter och efter fem års beslutsvånda invigdes det nya stadshuset(stadshotellet?) 1907. Arkitekt Erik Hahr hade då skapat en jugendbyggnad som än i dag räknas till en av Sveriges vackraste byggnader. På hotellets bakgård uppfördes dessutom ett stall och ett punschbränneri, även det ritat av Hahr. Strax efter invigningen bytte man namn till Stadshotellet. Hotellet innehöll 40 rum, stora matsalar, festvåning, musikkafé och ett systembolag. Som första byggnad i Västerås införde man även vattentoaletter, vilket på den tiden var oerhört lyxigt och ett tecken på modernt framåtskridande. Sedan 1988 har hotellet drivits av Elite Hotels.

redigera Industrialiseringen

Västerås nästa era kom i och med industrialiseringen då bland annat ett turbinhus vid Svartån uppfördes 1891. Denna energiproducerande byggnad blev avgörande för Elektriska Bolagets flytt av Kraft- och belysningsbolaget från Arboga till Västerås. 1890 hölls bolagsstämma på rådhuset i Västerås vilket ledde till att det Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget, ASEA var bildat. Numer känt under namnet ABB.

I Västerås startades också Nordiska Metallaktiebolaget tillverkning av halvfabrikat i koppar, mässing och aluminium. Genom Aseas elektricitetshantering skapas möjligheten för en industri med tråddrageri, valsverk, tubdrageri, metallpress, gjuteri, mekanisk verkstad och ammunitionstillverkning. Nordiska Metallaktiebolaget slås samman 1907 till Aktiebolaget Svenska Metallverken. 1910 struktureras företaget om och Nya Aktiebolaget Svenska Metallverken bildas. Man byter namn till AB Svenska Metallverken 1914, ett namn som man behåller till 1969 då Gränges köper Metallverken och Gränges Essem bildas. I dag är metallindustrin en liten del av industrin i Västerås med namnet Outokumpu Copper.

Staden växte jämförelsevis mycket fort från 1890-talet. Om Arboga står som jämförelse så hade de cirka 4500 invånare medan Västerås hade cirka 8000 invånare. 30 år senare, eller 1920, så hade Västerås 30 600 invånare och Arboga 5100. Expansionen illustreras av att Västerås avancerat från ställningen som rikets 25:e stad vid 1800-talets mitt till den femte (2007).

Exempel på företag som startats i Västerås är dels ICA som 1938 startades efter möte i Västerås genom ett initiativ av bland annat Hakon Swenson och dels klädesmodekedjan Hennes & Mauritz som grundades 1947 av Erling Persson med en butik på Stora gatan i Västerås. Sveriges första återförsäljare för Ford fanns även i Västerås.

redigera Näringsliv

Industrin är fortfarande betydande men handel, kommunikationer och service dominerar idag. Inom Västerås finns ungefär 3 700 registrerade aktiebolag[6]. Ett expansivt branschområde är den industriella informationsteknologin och automation som tillsammans med Mälardalens Högskola och Teknikbyn utgör ett inom området nationellt och internationellt kunskapscentra.

Inom den offentliga sektorn finns idag cirka 20 000 anställda. Inom handel och servicenäringen arbetar idag cirka 25 000 personer. Största offentliga arbetsgivare är Västerås stad med cirka 11 000 anställda. Största industri är ABB med cirka 4 500 anställda[6].

I Västerås finns:

redigera Karta

  1. Västerås domkyrka
  2. Rudbeckianska Gymnasiet
  3. Västerås stadsbibliotek
  4. Västerås stadshus
  5. Västerås slott
  6. Turbinhuset
  7. Västerås Konserthus
  8. Djäkneberget
  9. Vasaparken
  10. Kyrkbacken
  11. Västerås Centralstation

redigera Kommunikationer

redigera Vägar

Europaväg 18 går i öst-västlig riktning genom kommunen. Till den ansluter norrifrån riksväg 56, 66 - Industrileden från Fagersta, och riksväg 56 söderifrån från Eskilstuna.

redigera Flyg

Från Västerås flygplats Hässlö finns utrikestrafik till London, Fuerteventura, Kreta, Detur i Turkiet samt till Thailand.

På Johannisbergs flygfält, i den västra stadsdelen, finns ett sportflygfält med fallskärmshoppning, segelflyg med mera.

redigera Järnväg

Förbindelser med bland annat ett tåg i timmen (varje halvtimme i rusningstid), helger och sommartid varannan timme, till och från Stockholm, restid 53-59 minuter. Mälarbanan som binder samman Stockholm - Västerås - Örebro går genom stan i öst-västlig riktning. Via denna sträckning finns trafik till Göteborg och Malmö. I Nordlig riktning finns tåg mot Sala och norrut. Söderut finns tåg mot Eskilstuna, Norrköping och Linköping. Via järnvägen skickas också en mängd gods, mest i form av container. Västmanlands lokaltrafik har spårbunden länstrafik enligt tidtabell.

redigera Hamn

Västerås har Nordens största insjöhamn. Bland ankommande gods märks mineraloljor, kol och koks samt järnskrot och järnlegeringar. Avgående gods är främst gods i container. Från hamnen kan man också ta färjor till öar i Västeråsfjärden som till exempel Östra holmen, Ridön, Skåpholmen, Almö Lindö, Elba. Taxifärjor förekommer också. Gästhamn för båttrafik finns i centrala Västerås.

Västerås hamnområden för större godstrafik består av Östra hamnen och Västra hamnen. Större småbåtshamnar finns nordost om Västra hamnen, centralt beläget vid Svartåns mynning och vid Notudden.

redigera Busstrafik

I Västerås är busstrafiken hanterat av Västmanlands lokaltrafik. Företaget ägs till hälften av kommunerna i länet och den andra av landstinget.

redigera Cykel

I Västerås finns 34 mil cykelvägar[7] och märkta cykelleder för längre turer. Speciella cykelkartor finns framtagna för att beskriva cykelvägar och huvudstråk i Västerås tätort till stöd för motion, fritid och kultur.

redigera Sport

redigera Shopping

redigera Köpcentrum/gallerior

Multicenter som finns i Västerås Centrum består av varuhusen Punkt, Gallerian, Centra och Skrapan. Även Arosian och Sigma finns i anslutning till Stora Torget och Stadshotellet.


År 2008 invigdes även den nya postgallerian, i gamla postkontorets lokaler.

redigera Stormarknader

Coop Forum finns inom Västerås på Stenby som inte bör förknippas med platsen som finns på denna site. En nyöppnad Coop Extra ligger vid det sk Röda Torget. Korsningen Björnövägen/Stora Gatan

ICA Maxi finns inom Västerås på två platser, Erikslund och Hälla.

Willys 2 stormarknader med det namnet finns inom Västerås på Hälla Syd och Erikslund. Sen har Vetterslund en Willys Hemma. Viksäng hade en tidigare men den slog igen i början av september 2007

Ikea ligger på handelsområdet Hälla och invigdes i November 1984, då företaget flyttade från Köping. Senast grundaren Ingvar Kamprad var på besök i det med IKEA-mått lilla varuhuset var i augusti 2006.

redigera Kända profiler

Personer som bor eller har bott i Västerås, eller har sitt ursprung i staden:

redigera Kuriosa

redigera Referenser

  1. ^ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
  2. ^ Statistik från Statistiska Centralbyrån
  3. ^ a b BBL Bra Böckers Lexikon; tredje upplagan 1990
  4. ^ a b Västerås 1000 år i centrum, av Annuswer, Bergqvist, Forsenius, Syse (Riksantikvarieämbetet och Västerås kulturnämnds skriftserie nr 23), Stockholm 1990
  5. ^ http://www.archaeology.su.se/content/1/c6/02/38/71/verksamhetsberattelse-2002.pdf Arkeologiska institutionen Stockholms universitet, Verksamhetsberättelse 2002
  6. ^ a b Västerås kommun, http://www.vasteras.se
  7. ^ a b http://www.vasterasmalarstaden.se/artikel.asp?strukturId=49 Västerås Mälarstaden
  8. ^ Ledningen för ABB Sverige. ABB.
  9. ^ a b c d e f g h i j http://www.vasterasmalarstaden.se/artikel.asp?strukturId=49 Västerås Turism
  10. ^ http://www.svenskakyrkan.se/vasterasdomkyrkoforsamling/Aktuellt/Pressmeddelande%202007-06-19.pdf Västerås domkyrkoförsamling - pressmeddelande 2007-06-19

redigera Externa länkar

Sveriges residensstäder
AB: Stockholm | AC: Umeå | BD: Luleå | C: Uppsala | D: Nyköping | E: Linköping | F: Jönköping | G: Växjö | H: Kalmar | I: Visby | K: Karlskrona | M: Malmö | N: Halmstad | O: Göteborg | S: Karlstad | T: Örebro | U: Västerås | W: Falun | X: Gävle | Y: Härnösand | Z: Östersund

HOT NEWS !

Po utracie TVP polityków partii Jarosława Kaczyńskiego ciągnie do bojkotowanej od lipca TVN i TVN 24. [read more]

Zapłodnienie in vitro bez obowiązkowych badań genetycznych dla małżeństw i ograniczeń wiekowych dla kobiet, dostępne również dla związków nieformalnych - tak może wyglądać projekt ustawy bioetycznej autorstwa klubu PO [read more]

W Krakowie wyznaniowa gmina żydowska walczy o zwrot mienia, które dziś służy... świeckiemu Centrum Kultury Żydowskiej. Za część nieruchomości dostała już odszkodowanie, teraz walczy z miastem o działkę. [read more]

Prezydent Lech Kaczyński jest zaniepokojony narastającym konfliktem pomiędzy wojskami izraelskimi a Hamasem w Strefie Gazy. "Z całą mocą apeluję do obu stron walk o pokojowe rozwiązanie konfliktu i natychmiastowe zaprzestanie aktów przemocy." - napisał w oświadczeniu prezydent. [read more]

Grzegorz Napieralski na styczniowym spotkaniu SLD z dziennikarzami chce wystąpić w konkursie karaoke. W tym celu bierze już lekcje śpiewu bo, jak sam przyznaje "jest wokalnym beztalenciem" [read more]